Idag, första dagen på vårterminen så tyckte han där uppe tydligen att det var dags att vända blad och börja med ny frälsarkrans runt handleden, för min gamla införskaffad i Boden (Överluleå församling) gick i tusen bitar. Tar det som ett tecken på att nu är det dags att bara fokusera på framtidens församling Ålidhem efter att ha haft ena foten kvar i Bodens kyrkor och personal under de första halvåret här i Umeå. Kransen som för mig blivit ett sätt att visa för alla att jag har en tro utan att predika om den hela tiden. Kransen är tydlig och färgstark, får ofta frågor om vad det är och av andra troende en eloge för att jag bär den alltid, alla vågar inte ha den på sig utan bär den osynligt i fickan vilket är helt okey också för den har ju en meditativ funktion också vilket jag också nyttjar min till. Då och då händer det att man ser andra som gör lika.
Vilket genast gör att man känner delaktighet inför Gud.
Vilket genast gör att man känner delaktighet inför Gud.
Livets pärlor. Meningsfull träning i livsmod, självinsikt och andlighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar